Vad vill vi?

Ett helt nytt läge

Det svenska försvaret genomgår nu den största förändring som genomförts på försvarsområdet i modern tid.

Det tidigare invasionshotet har ersatts av nya hot, låt vara från andra håll och med nytt innehåll. Det stora problemet är osäkerheten: vad skall hända, vad kan hända och när?

Det omfattande förändringsarbetet innebär stora omställningar för Försvarsmakten och dess personal. Arbetet kommer också att ta tid eftersom förändringarna omfattar många olika delar, allt från ekonomiska resurser till attityder och materiel. Takten och metoderna för att förverkliga det nya försvaret måste ständigt prövas och justeras, detta som en följd av att förändringsarbetet är så komplext.

Det gångna decenniet har radikalt ändrat förutsättningarna för såväl vår säkerhets- och försvarspolitik i allmänhet, som för försvaret och företagen i synnerhet.
Företagen har till fullo förstått det nya läget och har under samma tid genomgått en omstrukturering utan tidigare motstycke.

Fortsatt behov av kompetenta säkerhets- och försvarsföretag

Med utgångspunkt i den militära alliansfriheten, ligger det idag i Sveriges säkerhetspolitiska intresse att samverka med likasinnade länder, såväl inom som utanför EU, om gemensam säkerhetsfrämjande verksamhet och krishantering. Sådan samverkan sker med civila och militära medel. Avsikten är skapa ömsesidigt beroende till utvalda stater.

All kompetens behöver således inte finnas inom landet. Men vi måste ha väsentliga delar kvar för att vara intressanta partners och säkerställa tillgång till viktig materiel som inte går att importera. Förutsättningen är att vi har tillgång till kompetenserna. Därav uttrycket ömsesidigt beroende. I klartext betyder detta att vi har ett fortsatt behov av en kunnig, kompetent och stark industriell utvecklingsförmåga i Sverige.
Styrande för den svenska materielförsörjningen är idag försvarets förmåga att genomföra internationella insatser och att ha nödvändiga resurser för att hävda vår territoriella integritet.

De svenska företagen kan erbjuda konkurrenskraftiga produkter och lösningar. Det gäller såväl vidmakthållande och utveckling av befintliga system som framtagning av nya. Företagen har den kompetens och tillgång till den nya teknik som det framtida försvaret kräver. Den materiel som skall utnyttjas i internationella operationer kommer att ställa stora, och delvis nya, krav på tillgänglighet. Svensk design och svensk support är en garanti för optimal funktion.

Militär teknik för civil användning

Säkerhets- och försvarsföretagen har sedan länge en fruktbar och nära koppling till civil teknik. Den militära tekniken är på många sätt användbar för civila tillämpningar – Saabs breda flygkompetens som tillvaratagits för utveckling av civila flygplan under årens lopp, Saabs (tidigare Ericsson) radarteknik som legat till grund för utvecklingen av den nya telekomtekniken, och radarteknik från robotar som blivit till nivåmätsystem i tankfartyg, är bara några exempel.

Gränserna suddas ut. Det handlar om säkerhet med en allt vidare betydelse
Viktigare än den militära teknikens nytta för civila ändamål är kanske ändå att notera hur det civila och militära allt mer smälter samman i verksamheten.

Terroristbekämpning är definitivt en verksamhet där det är svårt att dra tydliga gränser mellan vad som är civilt säkerhetsarbete och militär verksamhet. Detta får naturligtvis konsekvenser för den materiel som skall användas.

Det är dags att förverkliga resonemangen om säkerhet i ett vidare perspektiv. Dvs. allt från värnande av territoriet (väpnad strid i Sverige eller utomlands) till katastrofhantering, energiförsörjning, etc.

Säkerhets- och försvarsföretagen genererar ca 100.000 arbetstillfällen och omsätter 50-60 miljarder kronor i primär- och sekundärleden. De måste ses som en tillgång, inte en börda, för såväl Försvarsmakten som för samhället i sin helhet. De skapar arbete, teknik och exportinkomster samtidigt som de bidrar till hela samhällets säkerhet.

Företagen utgör en unik nationell resurs, tekniskt och kompetensmässigt, som det tagit många år att skapa. I nära samverkan med universitet och högskolor utgör den en tillväxtgenerator för högteknologisk utveckling inom ett stort antal områden även utanför försvarsverksamheten. Detta arv är väl värt att förvaltas.