Fakta om Expressens försvarsartiklar

En berättelse om den 457 åriga romansen

Vi har nog varit dåliga på att marknadsföra branschföreningen för Säkerhets och Försvarsföretagen i Sverige. Sedan 1986 har vi haft en förening för dessa företag under nuvarande namnet Säkerhets- och försvarsföretagen (SOFF). SOFF blir ofta kontaktad av journalister, både nationellt och internationellt, när man behöver fakta till artiklar eller vill diskutera branschen som sådan. Debatten i media om försvarsindustrin har varit mycket intensiv det senaste halvåret. Vi kan konstatera att säkerhets- och försvarspolitik intresserar svenska folket och att en stor majoritet (74 %) av befolkningen tycker det är viktigt med en försvarsindustri i Sverige enligt den årliga undersökningen Opinion 2008. Då är det inte mer än rätt att svenska folket får läsa om vad som händer i branschen.

I många av årets artiklar har man varit noga med faktainsamling, men så verkar inte vara fallet i Expressens senaste artikelserie. Några av våra 45 medlemsföretags produkter har blivit beskrivna, men allt har inte varit korrekt och för att rätta till detta så vill vi korrigera några av faktafelen. Eftersom felen varit så många skriver vi om vad som är fel och vad som är rätt om våra produkter på vår hemsida www.soff.se.

Vi kan också rekommendera Expressen att läsa försvarsmaktens årsredovisning där man kan se att investeringar under 2008 stod för 26 % av budgeten och inte det nästan dubbla som Expressen påstod i sin artikel den 1:a november. Trots att Expressen var med på Folk och Försvars senaste seminarium där både jag och generalmajor Michael Moore från försvarsmakten kunde bekräfta detta och även komplettera med att det i år har sjunkit till 20 %. I den siffra Expressen hänvisar till ingår drift och underhåll, vilket det inte gör i de jämförande siffror för Europas länder som man också hänvisar till i artikeln. Det är synd att Expressen inte gör jämförelser med andra länder eller vad andra länder tycker om Sverige. Svenska soldater får till exempel mycket uppskattning för sitt ledarskap och sitt kunnande, likaså får svenska produkter mycket uppskattning ute i världen. Att det skulle vara frågan om unika särlösningar som vi har utvecklat till svensk kund stämmer inte heller eftersom de har kunnat exporteras med sådan framgång. Däremot värnar många andra länder mer om sin försvarsindustri än vad Sverige gör, vilket gör det ännu mer anmärkningsvärt att svenska produkter ändå har varit så framgångsrika.

Expressen har även refererat till materielförsörjningsstrategin. Underhåll och uppgraderingar av redan inköpta produkter är ingenting nytt, men detta framställs som en nyhet och en av de grundläggande principerna i FM materielförsörjningsstrategi. Ingen skulle väl komma på tanken att säga till Microsoft att sluta lansera nya versioner. På samma sätt är det med de produkter som svensk säkerhets- och försvarsindustri har utvecklat. Våra produkter innehåller mycket COTS (Commercial Off The Shelf, alltså riktiga på hyllan produkter) och behöver av det skälet kontinuerligt uppgraderas och detta är inget nytt utan det har gjorts för såväl militära som civila kunder i decennier. Varför måste man då poängtera detta i materielförsörjningsstrategin? Kanske just för att det är det vi redan gör och att det även inom uppgraderingar finns många nya innovationer och kostnadseffektiva systemlösningar som har utvecklats av våra medlemsföretag. Man kan också undra om Expressen förstår vad som ingår i priset när man köper från hyllan. I det priset ligger det också en utvecklingskostnad, vilket kanske förvånar, men var ska den annars ligga om inte i priset? Eller menar Expressen att det är ett annat land som har stått för denna utvecklingskostnad och därmed subventionerar exportmarknaden? De flesta produkterna behöver dessutom ett visst mått av kundanpassning eftersom varje lands försvar inte är identiskt med alla andras, det får man betala för också. När Sverige dessutom köper små serier från utlandet är det inte heller självklar att vi får den högsta prioriteten i konkurrens med andra och större köpare.

Att i första hand utveckla nya system i samarbete med andra länder, vilket kommer härnäst i prioritet i materielförsörjningsstrategin, är inte heller det konstigt, men här kan man tro att samarbete alltid är mer kostnadseffektivt men det behöver det inte vara. Många länder kräver industrisamarbete och att tvinga fram detta kan göra samarbetet dyrare om inte länderna kommer överens. Eurofighter är ett utmärkt exempel på ett dyrbart och komplicerat samarbete, vilket kanske är något som Expressen borde studera.

Vi tycker att tolkningen av materielförsörjningsstrategin används ur ett alltför kortsiktigt perspektiv. Vi skulle naturligtvis vilja att man alltid utgår från kostnadseffektiva lösningar och då räknar in hela livscykelkostnaden och vad våra medlemsföretag också betalar tillbaka till staten i form av royalty, skatteintäkter, spin-off produkter, kompetenta medarbetare och med det ett framgångsrikt Sverige. Men det incitamentet – att betala tillbaka till staten - har inte FMV och försvarsmakten. Däremot borde våra politiker ha detta synsätt, d.v.s. att en svensk industri inte bara är en kostnad utan den ger också inkomster och är en tillgång. Detta synsätt borde inte vara unikt för vår bransch utan kan liknas vid många andra branscher som än så länge finns kvar i Sverige.

Jag vill gå tillbaka till min fråga om vilken kund som prioriteras. Detta är ett av felen med dagens svenska modell. Försvarsmaktens anskaffningsstrategi styrs inte av överordnad nationell säkerhetsstrategi och industristrategi, det finns nämligen inga. De flesta länder har sådana, men i Sverige vet vi inte vilka kompetenser som vi inte kan köpa på hyllan den dag det är kris eller för den delen vilka produkter som är mer kostnadseffektiva att utveckla själv än att köpa på hyllan.

Vi vill att våra produkter i första hand skall skydda våra soldater och vi är stolta över våra svenska förband! Vi är också stolta över att våra produkter är framgångsrika på en världsmarknad och att våra produkter också används av en växande civil säkerhetsmarknad. Idag är 60 % av våra medlemsföretags omsättning samhällssäkerhet och så kallad ”dual use”. Vårt äldsta företag startade för 457 år sedan så det är en gammal bransch och man kan i Expressens artikel få uppfattningen att inget har förändrats sedan dess, men det har det. De är idag börsnoterade företag och många av företagen har utländska ägare, men det är fortfarande svenskar som gör jobbet och svenska produkter som utvecklas och det är det vi vill värna om och är stolta över.

Peter Lundberg VD för Säkerhets- och försvarsföretagen.