Säkerhetsmarknaden
(Uppdaterad 2009-05-08)

Förändrade hot kräver nytt säkerhetstänkande

Krig, terror och extrema väderhändelser påverkar vårt samhälle även om Sverige hittills kommit relativt lindrigt undan. En allt viktigare aspekt är att säkerhet inte alltid mäts i traditionella militära termer. Terrorhot från löst organiserade grupper kräver ett nytt säkerhetspolitiskt tänkande.

Det gångna decenniet har radikalt förändrat förutsättningarna för vår säkerhetspolitik i synnerhet för försvaret och företagen. Ingen kan se något invasionshot mot Sverige. Däremot uppenbarar sig nya hot i en omfattning, och från grupperingar, som ingen tidigare kunde förutse.

Händelserna i USA den 11 september 2001 och bombdåden i bl.a. London och Madrid blev påminnelser om vår sårbarhet och vår bristande förmåga att förutse vad som skall hända i framtiden.

Försvaret främjar teknikutvecklingen

Att tolka en förändrad och otydlig hotbild som ett tecken på att det inte finns några hot och därmed inget behov av vare sig ett försvar eller en försvarsindustri är en riskabel grund för långsiktiga beslut. Såväl Försvarsmakten som företagen har självfallet anpassat sig till den nya situationen och spelar fortfarande en viktig roll i den svenska säkerhetspolitiken. Den inkluderar även kustbevakningen, polisen, brandförsvaret och en mängd myndigheter.

Vid sidan av det kan man också konstatera att säkerhets- och försvarsföretagen är Sveriges främsta teknikgenerator. Höga krav vid utveckling av försvars- och säkerhetssystem har lett till den höga tekniknivån. Det har skapat avancerade följdprodukter för samhället. I princip har alla universitet och tekniska högskolor omfattande samarbeten med företagen, till gagn för alla. I en internationell jämförelse särskiljer sig Sverige med en unik teknikhöjd inom försvarssektorn. Sverige har skördat stora framgångar på exportmarknaden tack vare den.

Internationellt samarbete har blivit viktigare, speciellt som svenska utvecklingsuppdrag blivit allt färre. Samtidigt kan det vara värt att notera att endast hälften av försvarsindustrins produktion är så kallad krigsmateriel. Övrigt är civila/kommersiella produkter och tjänster. Av all krigsmateriel som exporterades var under 2009 50% vapen och ammunition (så kallad krigsmateriel för strid; produkter med förstörelsebringande verkan) och 50% övrig krigsmateriel.

Den militära tekniken är användbar för civila tillämpningar på många sätt. Den militär flyg- och motorteknikens tillämpningar inom kommersiell flyg- och rymdverksamhet, liksom den militära radar- och radioteknikens användning inom det nya telekomområdet, är ett par exempel. Ledningssystem med sensorer, kommunikation och presentationssystem är andra.

Inte antingen eller utan både och

Det är alltså viktigt att få upp ögonen för hur den civila och militära tekniken allt mer smälter samman. I stor utsträckning används gemensam teknik inom områden som datorer, ledningssystem, fast och trådlös kommunikation, krypto, programvaror för logistik och underhåll samt sensorer (TV, radar, IR, laser etc.).

Säkerhets- och försvarsföretagen spelar således en viktig samhällsroll. Dels som producent av viktiga civila och militära tjänster och produkter för hela samhällets säkerhet, dels som en betydelsefull teknikgenerator i näringslivet, och dels genom att generera  exportinkomster.

Säkerhet i samhället skapas med både civila och militära resurser.