Samverkan

Grunden

Varje nation har rätt att försvara sin suveränitet, sitt territorium och sitt folk. Det säger FN-stadgan. Skyddet av ett land kräver utbildad personal men också materiel. Isoleringen av det neutrala Sverige under världskrigen, tvingade oss att bli självförsörjande med försvarsmateriel.

Sveriges förmåga har väckt respekt i omvärlden. Nationer, som saknar vår industriella kapacitet och vill undvika att hamna i beroendeställning till stormakter, ser Sverige som en tänkbar leverantör. De är ofta nya demokratier, som vill slå vakt om sin nyvunna självständighet. Andra länder, med egen försvarsindustri, är intresserade av det svenska kunnandet inom speciella produktområden och av vår förmåga att kostnadseffektivt utveckla avancerade materielsystem.

Livslängden på krigsmateriel är lång, som regel 15-30 år och utvecklingskostnaderna är höga. De alltmer begränsade serier som det svenska försvaret behöver kan inte ensamma bära kostnaderna för forskning, utveckling och produktion. Företagen behöver tillgång till en internationell marknad och till internationellt samarbete.

Länderna i Europa känner väl till att man i fortsättningen inte har råd att utveckla större vapensystem på egen hand. Man inser också att det stora antalet nationella försvarsindustrier är orationellt i ett läge när marknaderna krymper. I USA har en halv miljon arbetstillfällen försvunnit under en omfattande strukturomvandling, som resulterat i ett fåtal, mycket stora försvarsindustrier. De europeiska leverantörerna närmar sig nu varandra för att skapa en motvikt till giganterna i USA. Från svensk horisont har vi redan sett några exempel på detta i samarbetet mellan Saab och BAE Systems, och mellan BAE Systems, BAE Systems Hägglunds och BAE Systems Bofors samt mellan den tyska varvsgruppen ThyssenKrupp Marine Systems och Kockums.

Sexnationerssamarbetet - (EDIR/FA)

De sex stora försvarsindustrinationerna i Europa, Frankrike, Italien, Spanien, Storbritannien, Sverige och Tyskland undertecknade i juli 2000 det hittills viktigaste försvarsindustriella samarbetsavtalet på regeringsnivå. Avtalet framförhandlades som en följd av den avsiktsförklaring ländernas försvarsministrar ingick i juli 1998, sexnationssinitiativet.

Avtalet syftar till att underlätta rationalisering, omstrukturering och drift av den europeiska försvarsindustrin - och berör i allt väsentligt utbudssidan, dvs. de levererande staterna. I sex arbetsgrupper har därefter arbete bedrivits med att omsätta ramavtalets principer i praktik och verklighet. Verksamhetsfälten har berört leveranssäkerhet, exportkontroll, säkerhetsskydd, försvarsrelaterad forskning och teknologi, behandling av teknisk information, harmonisering av militära krav samt skydd av kommersiellt känslig information.

Europeiska försvarsbyrån (EDA)

EU:s ministerråd beslutade den 12 juli 2004 att inrätta Europeiska försvarsbyrån (European Defence Agency, EDA). Regeringen har beslutat att Sverige skall delta i EDA, som har följande huvuduppgifter:
Utveckla en gemensam försvarsförmåga avseende krishantering
Stödja och utveckla europeiskt försvarsmaterielsamarbete
Stärka den europeiska försvarsteknologiska och industriella basen med syfte att skapa en internationellt konkurrenskraftig europeisk marknad för försvarsmateriel
Förbättra effektiviteten inom europeisk försvarsforskning och teknologi.
EDA har en styrelse bestående av en representant för varje deltagande EU-medlemsstat och en representant för EU-kommissionen. Styrelsen utgör EDA:s beslutsorgan. Ärenden rörande EDA hanteras av försvarsdepartementet och försvarsministern är Sveriges representant i EDA:s styrelse. Till skillnad från de flesta internationella organisationer som rör försvarssamarbete fattas beslut inom EDA med kvalificerad majoritet. Beräkning av röster utgår från motsvarande system inom EU.
Information om EDA finns på webbplatsen http://www.eda.eu.int  

Sveriges anslutning till EDA uppförandekod för försvarsmaterielupphandling

Sedan den 1 juli i 2006 skall de EU-medlemsstater som valt att ansluta sig (22 stycken inkl. Sverige) tillämpa den nya uppförandekoden när man gör affärer med försvarsmateriel inom Europa.

Den övergripande målsättningen med det nya regelverket är att öka konkurrensen och öppenheten.

Grunden för verksamheten utgörs av den nya uppförandekoden, CoC, "The Code of Conduct - a Voluntary, Inter-Governmental Regime to Encourage Competition in the European Defence Equipment Market".

På ministermöte den 21 november 2005 beslutades att en mellanstatlig kod för bästa tillämpning i leverantörskedjan, Code of Best Practice in the Supply Chain (CoBPSC), skulle utvecklas i syfte att möjliggöra och öka konkurrensen på lika villkor för alla leverantörer inklusive små och medelstora leverantörer (Small and Medium sized Enterprises = SME). CoBPSC ska främja konkurrens på huvudkontrakts- och underleverantörsnivå. Koden är frivillig och skall användas när artikel 296 åberopas i enlighet med Code of Conduct (CoC).

EDA har utvecklat en hemsida, Electronic Bulletin Board (EBB 1 och 2), där leverantörer kan annonsera upphandlingar under Contract Bidders Notice.
Mer information på http://www.eda.eu.int

Nordiskt samarbete NORDAC

De nordiska försvarsministrarna tecknade 1994 ett avtal om ett närmare samarbete inom försvarsmaterielområdet.

En uppdaterad version av avtalet undertecknades år 2000.

Syftet med överenskommelsen var att skapa finansiella, tekniska och/eller industriella fördelar för alla länderna inom försvarsmaterielområdet.

Detta skall åstadkommas genom ett ömsesidigt och öppet informationsutbyte beträffande planerad materielanskaffning i avsikt att identifiera och möjliggöra gemensam utveckling, produktion, underhåll m.m.

För att ytterligare förenkla samarbetet tecknades ett säkerhetsavtal mellan de fyra ländernas överbefälhavare.

Alla dessa avtal bildar grunden för NORDAC-samarbetet i vilket försvarsföretagen är inbjudna att delta.

Europa

Svenska försvarsföretag deltar i det europeiska samarbetet bl.a. genom medlemskapet i ASD, AeroSpace and Defence Industries Association of Europe. ASD representerar 32 föreningar i 20 europeiska länder med ca 800 företag som omsätter 900 miljarder kronor om året.

För ytterligare information om den europeiska försvarsindustrin:
http://defence-directory.com  
För ytterligare information om ASD:
http://www.asd-europe.org

Den transatlantiska länken

Sverige har sedan många år etablerat ett nära och gott samarbete med USA. Det grundar sig på ett avtal (MoU, Memorandum of Understanding) från 1987.

De facto bygger en stor mängd svenska produkter på amerikansk teknik, speciellt inom flyg- och rymdområdet. Å andra sidan har den amerikanska marknaden blivit synnerligen viktig för ett flertal svenska företag som lyckats sälja sina produkter där i hård konkurrens med såväl amerikanska företag som med andra.

Säkerhets- och försvarsföretagen och den amerikanska motsvarigheten, NDIA, National Defense Industrial Association, samarbetar sedan många år genom att bl.a. arrangera industriseminarier där man behandlar viktiga europeiska och transatlantiska frågor. Seminarierna genomförs vart annat år och i nära samverkan med de svenska och amerikanska regeringarna.